River upp allt gammalt.

Hade en riktigt mysig kväll igår. Middag o spamys med fina bekanta o bästis såklart. Vi kom även in på ett långt samtal om förhållande, o ännu en gång tar jag steget tillbaka! Jag är så rädd, jag är bara ärlig när jag säger att jag är långsint.. Men de är jobbigt, önskar jag inte hade detta tragiska i mitt bagage o önskar så att där en dag kommer någon o bevisar att jag inte behöver känna denna rädsla O osäkerhet. Oavsett, så påminns så mkt om mitt förflutna. Vad ska jag göra liksom? Jag känner mig så stark med att vara jag, själv, ensam.. tanken av att jag ska bli ett med någon igen får mig att tappa fattningen, jag kvävs o flyr istället för att berätta sanningen. Jag vill inte bli dömd, o vill inte att fler ska smutskasta den personen. De finns det redan så många som gjort o gör. O jag orkar inte lyssna på allt.. Jag vet att de vart hans förlust, jag vet han är betett sig illa, svinig o bla bla bla. men jag är så trött på de. Det är såpass längesen nu. Men tydligen, är de inte bara jag?  Utan även den andra parten :/ blöööö!! Jag hatar dig så jävla mycket för att du hör av dig!!!! Jag hatar din respektlöshet mot allt du har nu, oavsett vad som skrivs, så är det ändå fräckheten av att du tänker på mig, o vågar skicka sms till mig.. Hate it. So fucking much. Walk through fucking hell. Detta har förstört hela jävla min söndag! Fan asså. jag hatar dig för du gjort som du gjort. 
 
men jag älskar att skriva fucking, jag fucking hatar dig. För jag vet om, hade du läst hade du blivit så arg. 
 
Ibland är dagarna som denna, jag älskar att jag inte tagit bort dig bloggen. Du är min psykolog, rehabilitering, o motivationskälla. att blicka tillbaka ibland på hur dåligt man mått vissa gånger jämfört med hur man mår nu( undantag idag) så växer man... fast egentligen mår jag inte dåligt, det är mer när gammalt rivs upp blir man påmind o man får tillbaka den besvikelsen o sorgen man hade. O tänk att man mår så dåligt när man blir påmind, kan man då tänka sig in i hur man verkligen mådde då när allt hände? 
 
Jag låter oftast ingen se att jag mår dåligt, jag bryter sällan ihop. Utan här, spyr jag av mig. O skriver. 
 
happy sunday.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0