De finns ingenting

tankarna är såå himla många. Jag vill bara säga att allt blir bra men jag vet att jag bara ljuger då. Jag vet ingenting ang detta. Allt jag vet o vill är att jag ska få se den personen jag en gång lärde känna igen. Och denna gången hel och ren från allt skit.. Jag hatar allt som ens går med i kategorin droger. De förstör för så många människor. Inte bara för personerna som sätter sig i skiten, utan deras omgivning. Jag är väldigt kritisk till folk som hamnat i skiten. Allt har en bakgrund. Vissa kan jag ha förståelse för och vara medlidsam. Det känns i hjärtat att se en vän som kunnat få de så bra ha det så dåligt. Må så dåligt. Inte ha en trygghet, ETT HEM, riktiga vänner, någon som ställer upp, någon som verkligen tror på en, en fast punkt här i livet helt enkelt. Jag är tacksam över det livet jag fått. Visst jag klagar över saker men egentligen har jag det så himla bra jämfört med många andra.. Jag hoppas bara med hela mitt hjärta att detta har något bra med sig, jag vill inte se en vän till försvinna. Inte en barndomsvän. Inte någon som har så mycket mer att ge. Men det är bara en själv som kan ändra på saker o ting här i livet, kvittar vad någon annan säger eller försöker göra så väljer man själv vilken väg man ska gå. Men i detta fallet har jag svårt för att ge mig.. Jag vill så mkt men kan inte göra ett skit. De e som att ha ett kreditkort med måååånga tusenlappar på, men jag har glömt koden? jag kan verkligen inte göra ett skit... De enda jag kan är att svara i min telefon o få höra på mer hemska saker. Jag hatar att lyssna på när någon lider, vill bara KRAMA OM o hålla hårt o skälla på varför vaaarför. Har de varit värt allt skit ?? !! Är tankspridd efter dagens samtal. Längtar till nästa samtal !! Tänker på dig slutar aldrig hoppas